Lastcykel med hydrogen som drivkraft

En förstudie från en svensk forskare visar att stadstrafiken kan få en ny aktör: Lastcyklar som försörjs med bränsleceller.

I en bränslecell omvandlas den kemiska energin från väte till elektrisk energi – och det till på köpet med vatten och värme som enda restprodukter. Utan avgaser – och med en ljudnivå som är betydligt lägre än t.ex. från dieselgeneratorer – spås vätedrivna fordon få en lysande framtid, inte minst i stadstrafik.

På Mälardalens Universitet i Sverige har forskaren Anders Lundblad utfört en förstudie med stöd från bl.a. AGA/Linde på vad som kan komma att bli en ny aktör i stadstrafiken: En lastcykel som drivs av vätgas i en bränslecell. Förstudien presenterades i slutet av 2016 på Elforsk, en stor konferens om bränsleceller. Beräkningar visar att upp emot hälften av alla transporter i storstäderna kan utföras med lastcyklar. ”En lastcykel kan klara en last på upp till 500 kg, men det är nog den övre gränsen. Det är nog mer realistiskt att cykla med 150–200 kg”, anser Anders Lundblad. Om han kan ordna finansiering, är nästa steg att bygga en prototyp och testa den i stadstrafik.

Bränslecellens stora fördel är att den är liten – och att den kan förses med vätgas från en stor gasflaska eller tank och därmed leverera massor av energi även t.ex. till en kylanläggning eller en kaffemaskin, om det ska säljas varor från lastcykeln. Om energin i stället skulle komma från ett batteri, skulle det krävas stora och tunga batterier.  Att få tag i vätgas är inget problem, påpekar Anders Lundblad. Vätgas kan t.ex. köpas i flaskor med 5, 20 eller 50 liter, och enbart i Sverige finns det omkring 200 distributörer av vätgas.

RICKSHAW PÅ VÄTGAS
I många av världens storstäder spelar rickshawer en stor roll för att minska trafiken. Även rickshawer kan köras på vätgas och bränsleceller – vilket senast demonstrerades av Linde i mars under den stora mässan ”Make the Future” i Singapore. Där presenterades en rickshaw med en räckvidd på 100 km och en toppfart på 25 km/t.

Utdömt drivmedel på stark frammarch
Även personbilar och lastbilar kan köras på bränsleceller. Och det kommer de att göra! Vätgas är den lättaste av alla gaser, eftersom den väger femton gånger mindre än atmosfärisk luft. Men vätgas innehåller massor av kemisk energi, och när man skickar vätgasen genom en bränslecell omvandlas den kemiska energin till elektricitet och värme. Den enda restprodukten av processen är vattenånga.

Snabbtankat
Inte desto mindre har vätgas länge varit utdömd som framtidens drivmedel – i stället har man satsat på fordon som drivs med batterier. Men trots många års forskning är batterierna fortfarande mycket tunga och det tar tid att ladda upp dem. Här har vätgasen en stor fördel. Den kan tankas på några få minuter, och bränsleceller väger avsevärt mindre än batterier. Dessutom kan bränsleceller seriekopplas och därmed leverera en mycket hög effekt, om det behövs.

Det behövs t.ex. i lastbilar, och i Schweiz har Coop nyligen börjat använda en lastbil som kör på vätgas och bränsleceller. I både Japan och USA kör nu över 1000 personbilar som drivs med vätgas, och på det senaste ekonomiska toppmötet World Economic Forum lovade en rad stora företag att satsa mer pengar på forskning och utveckling av vätgas som drivmedel. Bland företagen återfinns Linde och därmed AGA. Nu har företagen gått samman i något som kallas Hydrogen Council, just för att främja forskningen och utvecklingen. Särskilt i Kina och Japan satsar man nu stenhårt på vätgas som drivmedel i bilar, och målen är ambitiösa: Redan 2025 vill Kina att det ska finnas 50 000 vätgasbilar i landet, och 2030 ska antalet ha ökat till en miljon. I Japan är målet 200 000 vätgasbilar 2025, och 800 000 år 2030.

Vätgas kan framställas på olika sätt, exempelvis med hjälp av elektrolys, då man spjälkar vatten till syre och vätgas. Energin till denna process kan utan problem hämtas från hållbara energikällor som exempelvis solceller och vindkraftverk. Bränsleceller med vätgas har stor potential, inte bara i fordon utan även t.ex. i trädgårdsredskap som gräsklippare. Med bränsleceller slipper man buller från motorn och det bildas inga giftiga avgaser. Vätgas lämpar sig även väl som back-up till elförsörjning