Gasberedskap på dagordningen

Beredskapsövningar är av avgörande betydelse när man hanterar gas för att trygga både de personer som arbetar med detta dagligen och andra som kan påverkas. Det handlar helt enkelt om förebyggande och skadereducering.

När man hanterar potentiellt farliga ämnen som gas måste man veta vad som ska göras om det sker en olycka. “Vi producerar och distribuerar olika gaser och det är helt avgörande att beredskapen sitter i ryggraden när man hanterar gas varje dag”, säger Jan Einar Gjerde, fabrikschef på AGA i Tjeldbergodden, där man kör ut med fulla tankbilar med gas varje dag året runt.

Simulering av tankbilsolycka

“Worst case”-scenario där en tankbil kolliderar med en personbil, barn som måste evakueras från en skola och förskola samt skadade personer. Det var lite som en filminspelning då det arrangerades en beredskapsövning i AGA:s regi. “Vi gav räddningstjänsten ett mycket realistiskt scenario”, berättar initiativtagaren Gjerde och fortsätter: “Räddningstjänsten, ambulanspersonal, polisen och norska Trafikverket var på plats och ingen visste vilken typ av gas som fanns i tankbilen. I sådana situationer är det viktigt att kontakta gasleverantören för att få information så att man kan hantera situationen korrekt.”

Viktigt att öva på det som inte ska hända

Beredskap står fortfarande på den politiska agendan, inte minst efter en del tragiska händelser. Det räcker emellertid inte alltid med skriftliga planer och processer för vad som måste göras den dag olyckan är framme. I krissituationer måste man ofta improvisera och fatta snabba och korrekta beslut, därför är det viktigt att anordna praktiska och realistiska övningar. Om beredskapen inte sitter i ryggmärgen på de som ska hjälpa till kan liv spillas i onödan. “Vi övar på det som helst inte ska hända”, säger AGA:s säkerhetsrådgivare Kai Arne Trollerud. “När olyckan är framme är det viktigt att de personer som är först på plats vet precis vad de ska göra. Det kan röra sig om minuter – kanske sekunder”, säger Trollerud.

Trollerud är före detta brandman och understryker hur viktigt det är att genomföra sådana här övningar:

“Den första insatsen i en olycka blir inte bättre än den svagaste länken. Räddningstjänsten är bra på att hantera de flesta “normala” olyckor. En olycka med gas är något helt annat än en normal olycka och man får sällan eller aldrig möjligheten att öva på något sådant. Därför är det väldigt värdefullt att delta i en sådan här övning”, berättar han.

Övning i att släcka brinnande gaser

“Gas är inget att leka med. Många tror till exempel att syre är helt ofarligt, men i koncentrerad form är syre något av det mest brandfarliga som finns. Därför är det viktigt att räddningstjänsten får öva på att släcka olika typer av gasbränder. Då får de se hur släckning fungerar med vatten, CO2 respektive pulver. Sådant måste man faktiskt öva på för att förstå hur det verkar”, avslutar Trollerud.

Text: Ingalill Sandal, Unni Bekkevold

Foto: HD Studio AS

Gasberedskap

Vad är beredskap?

Beredskap kommer från “att vara beredd”, vilket betyder att vara förberedd på en situation. Beredskapsövningar görs för att förhindra olyckor eller begränsa konsekvenserna av en olycka. Beredskap omfattar tekniska, operationella och organisatoriska åtgärder som planeras att genomföras under ledning av beredskapsorganisationen vid en olycka för att skydda personal, material och värden. Beredskapsövningar utförs både av räddningstjänsten, offentliga institutioner och privata verksamheter. Som utgångspunkt för en beredskapsövning bör organisationen ha skriftliga planer och tydliggjorda roller, ansvarsområden och rapporteringsvägar. Syftet med en övning är att se till att personal som kan komma att involveras i att hantera en reell händelse vet vad de ska göra, vem de ska samarbeta med, känner till rutiner och därmed är i stånd att hantera händelsen på bästa möjliga sätt.