Embryonala musstamceller förvaras i frysar från AGA

Vid Uleåborgs Universitet i Finland bedrivs forskning i genmodifiering på möss. Arbetet möjliggörs med frysar från AGA som innehåller flytande kväve.  Kvävet fylls automatiskt på i frysarna och frysens vätskenivå övervakas dygnet runt för att säkerställa att de värdefulla musproverna lagras vid -196˚C. Frysarna från AGA har gjort arbetet både lättare och säkrare, säger doktor Raija Soininen.

Vid den transogena enheten vid Uleåborgs Universitet i Finland bedrivs forskning med hjälp av genetiskt modifierade möss. Enheten som består av sju bioanalytiker och en forskningsdoktor, leds av doktor Raija Soininen. “Vi är en forsknings- och serviceenhet som förvarar musembryon för hela Finland”, säger Raija.

Ett musarkiv för laglig förvaring
Den transogena enheten vid Uleåborgs Universitet är en del av Finlands EMMA-enhet. EMMA är det europeiska mutantmusarkivet och finansieras av olika organisationer, nationella forskningsprogram och EU-kommissionens strukturprogram FP7.

I enlighet med gällande lagstiftning om djurförsök och rättsliga bestämmelser kring genmodifiering krävs en lämplig förvaring av mössen i kliniskt tillstånd. Av den anledningen har ett speciellt ”musarkiv” inrättats där musembryon genom kryogenik förvaras i flytande kväve.

Muslinjerna lagras som kryokonserverade könsceller eller embryon, vilket minskar antalet levande möss. Tanken är att stoppa förflyttningen av djur från en institution till en annan. Istället skickas frysta prover av musstamceller som används för att framställa möss via insemination och embryogena transplantationer.

Förbättrad säkerhet
I december 2012 investerade man i fyra kvävefrysar (Diagram Biomedical 205AF-GB) från AGA. Flytande kväve matas automatiskt till frysarna från en lagringstank som är utrustade med TEC3000 kontrollpaneler. Frysarnas vätskenivå övervakas dygnet runt, så att de värdefulla musproverna lagras vid -196 ˚C, i enlighet med reglerna för lagring av prover.

“Säkerheten har förbättrats avsevärt tack vare den nya utrustningen. Tidigare var vi tvungna att själva hälla över flytande kväve från tanken till frysarna. Dessutom underlättas arbetet med det automatiska systemet för övervakning och datasystemet som kopplas till frysarna”, säger Raija.

Säker användning och hantering av flytande kväve är en del i implementeringen av AGAs utrustning. AGA har under ett utbildningstillfälle säkerställt att alla medarbetare på den transogena enheten har kunskap om personlig säkerhet och riskerna med att använda flytande kväve. “AGA har varit väldigt hjälpsamma under hela implementeringsprocessen”, säger Raija.

Projektansvariga på AGA Finland, Minna Matrone, håller med och säger att samarbetet har fungerat mycket smidigt.

Stora möjligheter för AGA
Minna nämner att möjligheterna för AGA Finland är mycket stora inom det här området. “Behovet av provhantering i biobanker ökar med 10 % varje år, bara i Finland. Sjukhus använder till exempel biobanker för att lagra prover från människor i syfte att skapa skräddarsydda lösningar för patienterna”, säger Minna.

Fortfarande används emellertid huvudsakligen elektroniska frysar för att bevara celler, i stället för frysar med flytande kväve. De elektroniska frysarna är däremot mycket osäkra. “Om det skulle bli strömavbrott och du saknar ett bra back-up-system klarar inte de elektroniska frysarna av att bevara proverna. Du kan förlora alla prover inom sex timmar. Frysarna med flytande kväve, å andra sidan, klarar av att bevara proverna i upp till två veckor utan att den önskvärda förvaringstemperaturen sjunker”, säger Minna.

Finland strävar nu efter att göra sig av med alla elektroniska frysar och Minna drar slutsatsen att möjligheterna för AGA inom provhantering i biobanker är enorma.

Text: Helena Winje
Foto: Shutterstock